Amanda Wathen har fått växa upp i paradiset, om man nu älskar de gamla traktorjättarna som odlade upp den enorma prärien på 1950-, 1960- och 1970-talen vill säga.
Hennes far är den berömde traktorsamlaren Chris Wathen. Han är känd långt utanför USA. Traktor Power brukar besöka familjen på vår traktorresa. Det är alltid ett uppskattat inslag att höra Chris och Amanda berätta om de stora veterantraktorerna.
Nu är vi på väg till Wathen Farms för tredje året i rad. Vi susar fram på motorvägen i södra Indiana. Landskapet är svagt böljande. Det är jordbruksmark så långt vi kan se. Men området är också ett av USAs äldsta kolgruveområden.
När vi närmar oss Evansville är det dags att sakta ned. Precis vid sidan av motorvägen ligger farmen. Du ser de stora stålsilorna glänsa i solen. Amanda och pappa Chris möter på gårdsplanen. Det är en av de första riktiga vårdagarna i februari.
– Vi kommer ändå att få vänta med att så majs och sojabönor. En stor del av våra fält ligger ned mot den stora Ohiofloden och den brukar svämma över sin bredd och dränka våra fält, berättar Amanda och pekar nedåt floden.
Jag kan bara ana den mäktiga floden bland kullarna. Amanda är en glad tjej och hon är stolt över sitt ursprung. Hon har släktforskat lite på amatörnivå.
– Min släkt kom från Tyskland och Irland en gång i tiden. Vi kom hit till farmen 1947. Min farfar Don är 76 år och han är en riktig traktorman, säger Amanda och skrattar.
I dag kommer Don ut och hälsar på oss. Han byggde en stor midjestyrd traktor här på gården 1971. Den döpte han till Brute.
– Det var ett ihopplock av delar. Motor och växellåda kommer till exempel från en GMC-truck, berättar Amanda och Don nickar.
Jättetraktorn såldes efter fem år och försvann. Men Amandas far, Chris, ville verkligen ha tillbaka den och började leta.
– Han hittade den precis innan den skulle gå till skroten. Det var lycka, säger Amanda.
Under hela hennes uppväxt har pappa Chris hållit på och letat traktorer, speciellt stora udda traktorer.
– Det är som en sjukdom. Det säger han själv. Han började med International Harvester. Men sedan har det blivit flest gamla Steiger, Wagner och Big Bud.
Hur är det att växa upp med en far som är storsamlare och som ständigt får besök av traktorvänner?
– Härligt! Det är klart det har påverkat mig. Jag har också blivit intresserad av de gamla jättarna. Jag hoppas ju få ta över samlingen någon gång.
Amanda har en teknikutbildning i bakfickan vilket inte är så vanligt bland tjejer i hennes ålder här i Indiana.
– Jag lyckades komma i topp tre bland 23 killar, säger hon stolt.
Hennes skolprojekt var att renovera en stor V-motor. Det var en Detroit Diesel 8V71. Den står nu och glänser i farmens verkstad.
– Jag tog bort allt som var okej på ett totalhavererat block och satte det på ett annat schysst block. Det gick åt två veckors arbetstid i verkstaden, förklarar Amanda.
Detroitdieseln ska lyftas in i en av de gamla Steigrarna som bröderna Steiger byggde på deras mjölkgård i Red Lake Falls i Minnesota på 1960-talet. Den har modellbeteckningen 3300.
Pappa Chris har hela åtta traktorer från bröderna Steigers mjölkgård. Det gör Wathen Farms till en av USAs största Steigersamlingar. Och Chris och Amanda fortsätter jaga tidiga Steigrar. Samlingen, på drygt 100 veteraner, innehåller även fantastiska Wagner, IH, Oliver, Allis-Chalmers och Big Bud plus en massa andra udda traktorer.
– Vår Big Bud 525 från 1981 är nog den traktor som flest kommer hit för att titta på. Den har far renoverat. Ursprungligen gick den i Texas med så kallad scraper, berättar Amanda.
Farmens modernaste traktor är en midjestyrd kandensisk Versatile 876 på 280 hästar från 1980-talet.
Det är den traktor som går mest i jordbruket. Men det händer att de tar ut Big Budden och någon Steiger också. Det är harvning och sådd som gäller på våren. De plöjer inget här på farmen och har inte gjort det på mycket länge.
– Jag brukar köra Versatiletraktorn i vårbruket medan farfar kör Big Bud 535:an. Efter oss kommer far och jagar med såmaskinen. Det är riktigt kul med vårbruk, säger Amanda.
Skörden fixar familjen med en Case IH 2588 Axial-Flow med 36 fots skärbord.
Just nu har hon ett eget projekt som inte har med traktorer att göra. Hon håller på och gör iordning två »små« stålsilor till en bostad. Kan du tänka dig något coolare än att bo i en spannmålssilo?
– Tanken kom upp när två av farmens små stålsilor blev över. Vi byggde en större silo som du kan se där, säger hon och pekar.
Jag vrider mig om och ser den stora silon med en amerikansk flagga i toppen. Det är den som syns tydligast ute från motorvägen.
– Mamma tyckte att jag skulle inreda silorna till mina husdjur. Jag föder upp guineagrisar och säljer som husdjur, fortsätter hon.
Hon har dessutom ett par grisar till, två chinchillor, en nymfparakit, en hamster, en kanin, en sköldpadda och en hund.
– Du förstår nog vad mamma tänkte på. Men ju mer vi pratade desto mer började jag tänka på att bo där själv. Häng med ska du få se!
Nu ser jag de två silorna. En dörr och några fönster är på plats. På insidan håller Amanda på och bygger en andra våning i halva silon. Det kommer att bli mycket ljus och luft i hennes bostad och dessutom runda väggar. De ska isoleras vilket ska skydda mot Kanadakylan på vintern och Texashettan på sommaren. Men det lär nog behövas värme på vintern även om Indiana inte har USAs kallaste klimat. På sommaren behövs säkert luftkonditionering.
– Jag har byggt ihop de två silorna med en hall. Så här ska jag bo, säger hon och skrattar.
Tekniskt sett är det sex rum i de två silorna. I den ena silon finns det kök och vardagsrum i ett. Ovanpå, på loftet, håller Amanda på att bygga ett sovrum. I den andra silon bor husdjuren på nedre planet medan det finns kontor och förråd på loftet.
– På utsidan ska det bli en balkong. Jag ska kunna gå ut från sovrummet på morgonen och titta ut över farmen. Därifrån ser jag nästan ned till Ohiofloden.
Tänk dig vilken känsla det är att ha böljande fält så långt man kan se från sin balkong.
Deltagarna i Traktor Powers resa beundrar verkligen husidén. Nästa gång traktorresan går till Indiana, februari 2014, lovar Amanada att hennes silohus ska vara klara.
Men nu är det dags att hoppa in i minibussarna. Du som vill läsa mer om de gamla veterandragarna kan göra det i Traktor Oldies 2/2013. Där får du djupdyka i hela tio sidor med veteranpräriehästar. Du som vill följa oss på nästa Traktor Power-resa kan göra det här på sajten från 11 februari nästa vecka. Vi ses!
